Från idoler till totalt okända!

Från idoler till totalt okända!

Publicerad i:

Som konsult brukar jag säga att jag åker runt och strategar om paradigmskiften.
Jo, lite så.
Sedan internet kom till byn har det varit en enda lång rad av paradigmskiften, från bransch till bransch, brutala affärsmässiga omkastningar och marknadsmässiga konvulsioner.

Napster knockade en hel skivindustri, för att skivindustrin inte förstod att det var framtiden de just stött på. Det tog nästan 20 år för skivbolagen att samla sig och landa i ett Spotify tack vare en annan entreprenör.
Nyhetstidningarna står just nu i fokus, för att inte säga all handel från elektronik till böcker till skor som nu i rask takt prispressas av nätbutiker.

Ny marknadsplats, nya villkor, nya möjligheter. Och de som inte förstår möjligheterna riskerar att vingla ut i periferin och lämna spelplanen helt.
Men i all utveckling ryms också sköna paradoxer, konsekvenser som kanske få trodde på, men som nu är ett faktum.

Posten skulle dö på grund av e-mail, istället är Posten en vinnare tack vare all näthandel som leder till en lavin av paket som ska hem till dig och mig.
När Klarna för några år sedan presenterade affärsidén att skicka pappersavier hem till oss för det vi handlade på nätet blev de nästan utskrattade, nu är de värderade till åtta miljarder. Ty vi vill ha pappersavier, konstigt nog.

Nå, vem är då den största förloraren i allt paradigmande?
Är det du?
Eller, jag?

Nej, jag skulle lansera en oerhört stark kandidat…
Tänk Elvis Presley, Frank Sinatra, Diana Ross, Marvin Gaye, Madonna…
Under decennier var de kanske våra största stjärnor. Större än de största inom sporten. Ja, kanske tog de över även filmstjärnornas tätposition. Inte var Tom Cruise större än Michael Jackson inte. Fem minuter Jackson-video fick världen att stanna, det gjorde inte 90 minuter Cruise.

Popstjärnorna. De som sjöng låtarna vi alla trallade på.

Även i rockbanden var det hela tiden sångaren, rösten, som stal strålkastarljuset. Inte sällan till övriga bandets förtret. Sångaren blev diva. Fick "leadsinger  disease" och skulle göra solokarriär…

Okej, en av världens största hits 2012 hette "Don´t you worry child", vem sjöng den?
Nu kanske du tjoar till "Swedish House Mafia", men, nej, de sjöng inte en ton.
Faktum är att rösten bakom succétrions största låtar tillhör en människa som de flesta inte skulle känna igen på ICA. Inte ens om de trampade på honom.
John Martin.
Jo, lika framgångsrik som Bono, men du har ingen aning.
2013 tillhör lika swedish Avicii, men vem sjunger på hans monumentala hits..? Aloe Blacc..?
Vem?
Utan att vi riktigt tänkt på det har de som varit störst på planeten i många decennier blivit helt marginaliserade och fullständigt anonyma.

Vad lär vi oss av detta?
Att de största förändringarna ofta är de som smyger sig på, lite på sidan om. Men som sedan plötsligt vänder helt upp och ner på tillvaron. Omärkligt.

Lägg ner Idol, det är över nu…

Krönika musik Förändring idol

Publicerat fredag 22 november, 2013

Läs också: